Sumobrottning
21:20
Sitter här och dricker C-vitamin vatten och lyssnar på The Smiths. Jag orkar inte vara sjuk igen! Aah! Men det är inte så farligt i alla fall, som tur är. Hur som helst, idag har jag varit på sumobrottning med Isabella, Mika och deras kompis Lauren. Det var extremt krångligt när vi kom dit, gick runt i över en timme och letade efter Lauren i Ryogoku. Åt udon på en liten restaurang vid stationen, udon är typ de godaste nudlarna jag vet. Fast utan sås smakar de förstås ingenting alls, haha.
Anyway. Det var sjukt kul att titta på sumo! Visste inte att människor kunde dallra så mycket! Nej jag skojar bara, men det var kul att se en sådan kulturgrej. Det ser ju för roligt ut också. Intressant var det. Fick en liten faktabok/häfte som jag tänker sätta mig och läsa någon gång snart.
Det vi gick på var tionde dagen av en femtondagars turnering och jättemånga tävlade. Det pågick mellan 8 ungefär (tror jag?) på morgonen och klockan sex på kvällen. Vi kom dit någon gång efter två och stannade tills det var slut. Runt halv fem blev jag plötsligt sjukt trött och ögonen ville helst inte vara öppna. Nickade till några gånger där. Men nu är jag inte särskilt trött.. hmm... det var inte tråkigt, jag lovar, haha.
Det satt en jättegullig kvinna med sin extremt söta son bredvid oss också. Hon pratade bra engelska, så hon förklarade lite för oss. Sonen var så väluppfostrad! Han kanske var fyra eller fem år? Jag vet inte. Hur gullig som helst i alla fall. Bugade sig lite och sade "arigatou gozaimasu" när vi bjöd honom på godis. Sedan räckte han oss sin lilla påse med snacks och frågade om vi ville ha. Måste de ha karamellsmak på allting här förresten? Det blir så konstigt när saker jag vill ska vara salta är söta och karamelliga. Förstår att barn gillar det i alla fall.
Självklart tog jag inte med kameran, smart som jag är (suck), så jag fick ett par extremt dåliga bilder. Försökte göra dem mörkare på datorn, men de ville inte samarbeta. Men bilder är bilder, så här är de:
Det händer ofta att sumobrottarna ramlar ner på de som sitter på första raden. Och då får de skylla sig själva för att de satte sig där, i princip. Såg inte jättebehagligt ut, haha.
Sitter här och dricker C-vitamin vatten och lyssnar på The Smiths. Jag orkar inte vara sjuk igen! Aah! Men det är inte så farligt i alla fall, som tur är. Hur som helst, idag har jag varit på sumobrottning med Isabella, Mika och deras kompis Lauren. Det var extremt krångligt när vi kom dit, gick runt i över en timme och letade efter Lauren i Ryogoku. Åt udon på en liten restaurang vid stationen, udon är typ de godaste nudlarna jag vet. Fast utan sås smakar de förstås ingenting alls, haha.
Anyway. Det var sjukt kul att titta på sumo! Visste inte att människor kunde dallra så mycket! Nej jag skojar bara, men det var kul att se en sådan kulturgrej. Det ser ju för roligt ut också. Intressant var det. Fick en liten faktabok/häfte som jag tänker sätta mig och läsa någon gång snart.
Det vi gick på var tionde dagen av en femtondagars turnering och jättemånga tävlade. Det pågick mellan 8 ungefär (tror jag?) på morgonen och klockan sex på kvällen. Vi kom dit någon gång efter två och stannade tills det var slut. Runt halv fem blev jag plötsligt sjukt trött och ögonen ville helst inte vara öppna. Nickade till några gånger där. Men nu är jag inte särskilt trött.. hmm... det var inte tråkigt, jag lovar, haha.
Det satt en jättegullig kvinna med sin extremt söta son bredvid oss också. Hon pratade bra engelska, så hon förklarade lite för oss. Sonen var så väluppfostrad! Han kanske var fyra eller fem år? Jag vet inte. Hur gullig som helst i alla fall. Bugade sig lite och sade "arigatou gozaimasu" när vi bjöd honom på godis. Sedan räckte han oss sin lilla påse med snacks och frågade om vi ville ha. Måste de ha karamellsmak på allting här förresten? Det blir så konstigt när saker jag vill ska vara salta är söta och karamelliga. Förstår att barn gillar det i alla fall.
Självklart tog jag inte med kameran, smart som jag är (suck), så jag fick ett par extremt dåliga bilder. Försökte göra dem mörkare på datorn, men de ville inte samarbeta. Men bilder är bilder, så här är de:
Det händer ofta att sumobrottarna ramlar ner på de som sitter på första raden. Och då får de skylla sig själva för att de satte sig där, i princip. Såg inte jättebehagligt ut, haha.
Kommentarer
Yay!
